hjärta.

U-nderbart!

Ja, ursäkta för en sådan usel ordvits såhär på kvällningen. Har att försvara mig med att den här 18hp-kursen bankat sönder mig inifrån och ut. Och tvärtom. Hiskeligt. Alla mina krafter är försvunna och länge har jag undrat vart dom tagit vägen. Har till min förskräckelse upptäckt att de lagt sig som rundlagda, fallna riddare kring buk och käkparti. 7 veckors praktik = 7 veckors osund livsstil, med tonvis av ursäkter. Genom att ha håret uppsatt får jag även en stilig Stig Helmer-lock - som aldrig sviker! ("Lagd lock ligger inte.") Tentamen med Specifik omvårdnad väntas imorgon, och lagom tills dess har jag slutat bry mig. Energiresurserna tog slut för länge sen, till och med mjölksyran är slut. Bläddrar förstrött i böckerna, sammanfattar, för att sedan läsa igenom och inse att enbart två meningar handlar om specifik omvårdnad... (Hoppas jag!) Tappar greppet och börjar ögna igenom bloggar istället. Får ändan ur vagnen och börjar om. Men imorgon kommer eländet vara avklarat, max fyra timmar kommer jag sitta i bunkern och fylla tentapapprerna med mer eller mindre fyndiga svar. Tack gode för det. Och tack gode för alla som jag träffat och pratat i telefon med idag. Ni läker mig mer än vad ni kan tro.

"...sa Pomperipossa och snusade upp två skålpund snus."

När oron inför KTC-examinationen börjar smyga sig på och ge myrkrypningar i armar och ben, är det dags att sleva upp en portion Chocalate Chip Muffin-glass och ta en kopp kaffe. Det är även en god idé att myslyssna på Sagan om Pomperipossa för att stänga ute det besvärliga.

Det här är bit ihop och sparka.

Jag ska inte bli långdragen, det har jag inte det minsta inspiration till. Men en kortis bjuder jag på!

I sju veckor har jag knatat in och ut genom B-entrén på USÖ. Två veckor på Thorax-IVA och fem veckor på Ortopedkirurgen. Åkt hiss upp och ner och mått illa under färderna. Tagit en hel hop med venprov, det sitter nu! Satt KAD och PVK:er. Skrivit fem uppgifter. Deltagit i tre seminarier. Haft lust att hälla kaffe över en gräslig läkare, eller att köra deffen rakt i nyllet på odågan. Fått skärskador över två fingrar (10ml-Furix-jävel). Varit med om ett hjärtstopp. Träffat underbara patienter. Varit med på en knäplastikoperation. ("Vad är det dom ska bygga?") Gipsat en hel dag på Frakturmottagningen (gipstekniker skulle vara skoj att vara!)

Ja, helt toppenbra praktiker!

Men...

...KTC-examination på måndag och salstenta på fredag. Har ännu inte vågat ta mig en titt på exempeltentan, jag vill låtsas ett tag till att jag har koll. Får mynta det smällheta nya uttrycket "Om Sigrid vill" när det gäller hur det går på tentan.

"Dom kanske gjorde låten i Iphone?"

Hade skrivit ett lagom cheezy inlägg om hur roligt jag tycker det är med Melodifestivalen och uppföljaren Eurovision. Rensade bort det, och kommer istället länka till en låt som jag fann uppiggande och som ger sommarkänslor.

SunStroke Project & Olia Tira - Run away (Moldavien)

Vart är samhället på väg?

Jag tyckte det var jobbigt nog att transportera mig med två knökfulla Willyskassar från Almbyplan till Baronbackarna, men då hade jag ingen aning om vad som väntade mig hemma. De såg så oskyldiga ut, de små ungarna vid min port. En gullig knodd fattade tag om handtaget till portdörren och använde sina kilon till att häva upp dörren. När ungen sedan höll upp den åt mig skådade jag ljuset i samhällets tunnel och tackade glatt. Det borde jag icke ha gjort, för då lyser det arma barnet upp och säger: "Man ska hålla upp dörren för gamla tanter - det har mamma lärt mig!" Ett litet djävulsbarn alltså (vilket förklarar det missledande ljuset.)


Barn är för gulliga.

Tre pass kvar på TIVA.

Nu är en vecka på Thorax-intensiven avklarad! Tre pass till nästa vecka och sen är det dags för Ortopedkirurgen. Det har varit en fantastisk vecka, har lärt mig massor! Eftersom de flesta av patienterna kommer direkt från operation och sedan överflyttas till en avdelning efter ett dygn hos oss, har jag haft chans att träffa bland annat narkossköterskor och kirurger. Frågar på som ett femårigt barn och fyller huvudet med information. Har gjort iordning och gett läkemedel, både subcutant och i CVK, och idag har jag även tagit mitt första venprov! Har haft superbra handledare som förklarar allt de gör och låter mig vara mycket delaktig. Den ena dagen har inte varit den andra lik, det varierar mellan planerade operationer och akuta omhändertaganden. Häromdagen var jag med och assisterade när ett pleuradränage sattes in, så det har övats steril uppdukning och aseptik! Perfa. Nu ska jag ta på mig smycken och parfym då jag och Simon strax ska bege oss till Erik. Det har saknats må jag säga!